Slit och släp.

För nån vecka sen när vädret blev så där perfekt vårigt och cykelvänligt lyckades jag skaffa ett extrajobb. Eller ja, två faktiskt. Det är självklart välkommet men samtidigt känns det lite fånigt att jag har gått hemma och dragit hela vintern och när väl våren kommer så har jag inte tid att cykla längre. Det går segt med de "riktiga" jobben. Men för varje nej kommer jag närmare ett ja.

Den här veckan har jag lekt snickare och hoppat upp och ner för en stege och spikat panel i en bastu. 7 timmar bastuspikande gav kvällspasset lite extra krydda. En klassisk 4x4 klämdes av på Monarken. Faktiskt hyffsat tryck i benen. Men nånting i lungorna känns tokigt. Det kittlar i luftrören när jag andas djupt. Det kom förrförra helgen på 30-milaren och har hållit i sig sen dess. Får se om det går över nu på lördag när vi kör en 30-milare till. Jag hoppas det.

Livet är tufft.
/Johan

2 kommentarer:

Tille sa...

Jag tar med lite astmamediciner. Det är nog det. Bra cyklister brukar ha astma. Se på mig bara!

mattel sa...

dessutom får man en jävla skjuts på VO2max med en brikanylkur, lagligt så länge du inte kör elit eller utomlands. :)

bra med spikandet annars.