Nattcykling runt Mälaren.

I lördags var det äntligen dags för vår nattrunda runt Mälaren. Vädret var fint, men det skulle bli ganska kallt på natten. Runt 5 grader ungefär.

Klockan nio på kvällen mötte jag upp resten av gänget på Lilla Barkarby för en öl innan avfärd. Det var Martin, Toni, Micke, Anders, Mattias och Jonas. Bel pilsen var riktigt god och jag hade lätt kunnat tänka mig att stanna ett tag till. Men då hade det inte blivit nån cykling.

Jonas skulle inte hänga med oss utan han var i full färd med sin egen afterbike. Han hade kört en 18-milsrunda på sin nya Turner och nu satt han i soffan på väg att bli kalas. När vi stack stod han lutat mot baren med en ny Bel pils i näven. Det blev nog pendeln hem.

Innan starten delade Toni ut småflaskor med Jägermeister. Det är tydligen 53 olika kryddor i dem som ska hjälpa nattcyklister att hålla trycket uppe. På min midjeväska, som jag bara använder vid längre rundor, fanns det 2 små fack där flaskorna passade perfekt.

Med lätt vind i ryggen hojade vi in mot stan, sen vidare mot Södertälje där vi tänkte ta en fika på Statoil. Förra året missade vi stängningstiden med 2 minuter. Men i lördags var vi där 23:40, alltså 20 minuter innan. Vi låg på rätt ordentligt på vägen ut. Farten var sällan under 35.

Efter fikat fortsatte vi genom Södertälje mot Mariefred. Vår lilla grupp höll bra fart och milen tickade på. Allt flöt så lätt och fint så det kändes nästan som att det var medvind eller nerförsbacke. Det var helt vindstilla och vägarna var så gott som tomma på bilar.

DiNotte-lampan som jag köpte i vintras funkade perfekt. Det blir så ljust så man inte ens tänker på att man kör i mörker. På heljus lyser man upp hela vägens bredd och en bra bit framåt. Man är tvungen att blända av för mötande bilar. Batteriet höll hela vägen runt. Men jag hade ett extra med för säkerhets skull.

Strax innan Strängnäs stannade vi på en stängd mack för att fylla på vatten, men tji fick vi. Vattenskåpet var borttaget. Enligt Martin hade vi snittat 34 km/h tills nu. Vi hade i och för sig legat på ett led hela vägen från start.

Den sista timmen hade det blivit riktigt kallt så nu var det äntligen dags att värma upp kroppen med lite Jäger. 53 utvalda kryddor…

På väg mot Enköping började solen gå upp. Det är verkligen härligt att se hur landskapet vaknar till liv och höra hur fåglarna sätter igång med sitt kvittrande. Vi låg fortfarande på ett led och dundrade fram strax under 40.

Nån kilometer innan Shellmacken i Bålsta kör Mattias, Toni och Martin igång en långspurt. Jag försöker hänga på men släpper ganska snart. Benen kändes tomma. Kylan och tempot har gjort sitt. På macken fikade vi och såg hur solen gled över trädtopparna.

Självklart blev det race i de sista 4 backarna in mot Barkarby. Samma sak här, jag försökte hänga med, men nu var benen helt tomma. Det funkade bra på platten, men när jag försökte trycka på i backarna så svarade det inte alls. Nypan gjorde ett djärvt ryck i backen mellan Bro och Kungsängen. Mellan backarna ryckte vi på skyltar. Allt för att vrida ur de sista dropparna energi.

Klockan sex på morgonen rullade jag in hojen i cykelrummet hemma och tog ett stort glas oboy och en lång varm dusch. Sen gick jag och la mig, för att bli väckt efter en kvart av Viktor som ville sova i vår säng. Efter 40 minuter blev jag väckt igen, även den här gången av Viktor, men nu med en spark i huvet. Efter en halvtimme väcks jag av larmet på min mobil. Sen dröjde det nästan en hel timme innan jag blev väckt för sista gången. Då gick jag upp och började rensa i trädgårn istället.

Jägerpaus i Strängnäs. Martins mobilbild.

Tack för en riktigt härlig natt grabbar.
/Johan

Tunnpannkakan Mölleborn

I lördags var det meningen att jag skulle kört en 40-mils brevet. Smhi hade lovat uppehållsväder. På fredan ändrade de till spridda skurar, men ändå hyffsat bra väder. Tempen skulle ligga runt 8 grader.

Klockan ringer 03:15 och jag packar ihop det sista. Brer jordnötssmörsmackor och fyller vattenflaskorna. Sen åker jag in till stan för att hämta Viktor. Det spöregnar hela vägen. Tempen låg runt +3.

Vi enades ganska snabbt att vi skulle ställa in cyklingen om det fortsatte att regna vi starten. Det gjorde det, och vi nöjde oss med att vinka av de 7 tappra cyklistern som stack iväg. Läs mer om det här: Åsa och Henriks blog

Senare på dan vid 10 så rullar jag och Nypan ut på en sväng. Det fick räcka med 10 mil. De sista 4 milen från Bålsta spöregnade det igen och vinden var emot oss. När vi avslutade på Lilla Barkarby var jag riktigt nöjd med att jag bara hade 5 kilometer hem och inte 300 som det egentligen skulle varit. Sen drack jag alldeles för många belgiska öl och vinglade hem.
/J

Rimborunda i solsken.

Jag, Ari och Viktor hade bestämt oss för en sväng ut mot Rimbo på lördagen. Jag hade först varit lite sugen på lilla mälaren runt, men den rundan ska vi köra om två veckor så vi siktade in oss på Rimbo istället.

Efter en ordentlig frukost trampade jag iväg mot sumpan för att möta upp de andra. Vädret skulle bli kalas så jag körde kort/kort redan från start. Solen sken och himlen var klarblå. Det var näst intill vindstilla och man kunde redan förstå att den här dan skulle funka.

Först tog vi oss genom Danderyd och Djursholm. Fan vilka kåkar det finns där. Sen vidare förbi Täby och ut mot Kårsta. Här kom vi i fatt två stora grupper med cyklister. Den första gruppen susade vi förbi i 45 blås. När vi kom till den andra gruppen stannade vi upp för att kolla vilka det var. Det var tydligen Fredrikshofs kaffelatte-grupp som var ute och luftade sig. Efter några minuter höjde vi farten igen och stack iväg.

Temat för dagen var skyltrace. Det började bra, jag klippte några skyltar här och där. Efter en lång förning siktade jag in mig på en fin skylt. Då, som skjuten ur en kanon, kommer Viktor frustandes. Han ville verkligen ha den. Jag försökte hänga på, men var för seg i benen efter förningen. Snyggt jobbat. Som salt i såren klippte han en skylt till när jag fipplade med en gel.

Efter lunchen i Rimbo trampade vi vidare hemåt. Solen stekte och vinden fläktade lite lagom. Vägarna här är verkligen perfekta för cykling. Kurvigt och småbackigt. Knappt några bilar och fantastiska vyer. Jag hade siktat in mig på att spurta på alla skyltar under rundan. Det gjorde jag, även om det krampade skönt i låren de sista milen.

Väl hemma i Hässelby 16 mil senare så grillades det biff och ploppades chianti tills lilla Mölle somnade gott i soffan.
Tack för en strålande dag på cykeln.
/Johan



Bilden tog Viktor.