Hyfsad helg trots att jag hoppade Vättern.

Jag hoppade av Vätternrundan i sista sekund. Allt körde ihop sig så den enda utvägen blev tillslut att stryka det helt. Jag lyckades få loss några timmar på lördagen så jag och Skogling kunde cykla en sväng. Tack för hjälpen morsan! Vi hann även med en strålande afterbike i solen och hann diskutera de viktiga sakerna i livet. Vin, cyklar och berg. Vi hann även med att se när Carl Philip gifte sig med sin Sofia. Jag tror jag såg en liten tår i Skoglings öga när Sofia sa ja. Idag lyckades jag också att få loss några timmar för cykling. Den här gången nappade Nypan och vi cyklade ut till Ådö och tillbaks. Dessvärre har jag lovat mig själv att dra ner lite på vinet så det blev ingen afterbike idag. Ja det var väl typ det som hände i helgen. Tjena mors!

Actionfotograf: Skogling

Trasiga hälsenor igen.

Sitter just nu och tejpar mina hälsenor med kinesiotejp. De tål tydligen inte långcykling. Jag har haft de här problemen flera år men förra året träffade jag en suverän kiropraktor som hjälpte mig. Det som funkar just nu är just den där tejpen. Och Voltaren. Och vila. Och vin.

När man inte har möjlighet att cykla så är det lätt att börja snegla på garderoben istället och försöka hitta nåt som borde köpas. Förra veckan var det hjälmar och den här veckan är det cykelbyxor som gäller. Jag har några favoriter sedan tidigare. Bland annat Endura FS 260 Pro SL som jag fick när jag körde Alpentraum förra hösten. De har riktigt bra padding och fin passform. Men samtidigt blir jag sugen på hur POC är att cykla i. Risken finns ju faktiskt att jag kommer köpa deras hjälm och då skulle det vara fräsigt att matcha. Ja det är så tankarna går nu i alla fall.

Hälsenorna då. Ja, jag får ta och softa ett tag och se vad som händer. Det börjar tyvärr se lite mörkt ut för Vätternrundan. Distansen är inget problem om man tar det lite piano. Och det är väl just piano vi absolut inte kommer ta det. Tror det kan bli rätt kärvt att hålla 42 km/h i snitt med skrikande hälsenor. Jag kommer sticka ut en sväng imorgon och se hur det känns så om ni ser en liten gubbe helt inlindad i kinesiotejp så är det jag.

Vad?

Våren är här! Och med den kommer långcyklingen.

Äntligen har våren kommit. Den är väl en månad försenad men det är inte värre än hur tågen fungerar i landet. Den här veckans cykelpendling så bra så man skulle kunna betala för den. Detta trots att mina luftrör var mindre än en loppas luftrör. Pollen, om du läser det här, skit på dig.
Imorgon är det dags för den sista kvalificerande breveten. Barkarbys 60-milare som går upp till Rättvik och tillbaks genom Falun. Kroppen och knoppen känns riktigt bra och jag ser verkligen fram emot att susa omkring i Dalarna (Fjällen som vi Stockholmare kallar det) mellan gårdar med pyntade midsommarstänger och jättestora dalahästar. Jag ser också fram emot tröttheten och kylan som kommer på natten när vi är någonstans mellan Falun och Heby.


Gubbe ler ikapp med solen.

I´ve got frikking goats on my pendlarväg!!

Han köpte nya däck. Det som hände sedan kommer få er att...

Obs det här är ett helt oköpt inlägg. Ibland blir man bara imponerad när en del saker bara håller, år ut och år in. För två år sedan köpte jag Continental Gatorskin-däck och Foss-slangar. Efter ganska exakt två år fick jag äntligen punka på pendlardäcken. Jag skriver äntligen för att de har rullat två hårda år på pissdåliga cykelvägar i Stockholms förorter. Genom byggområden, på grusvägar och på allmänt hopplöst misskötta cykelvägar och sånt som knappt ser ut som cykelvägar.

När jag pillat bort de två stora stenarna som antagligen hade orsakat punkteringen så testade jag att pumpa upp däcket igen. Nu har det hållit trycket i två timmar. Ska bli spännande att se hur det ser ut imorgon. Med tanke på hur sällan jag bloggar nu för tiden så kommer ni nog aldrig få veta hur det gick. Eller jo, jag ska ju cykla på riktigt på fredag. Håll er tighta till dess.

Så gott som punkasäkra

En månad kvar till Mallis.

Här uppdateras det i sån rasande fart så jag knappt hinner med själv. Vintern är snart helt borta och det börjar bli dags att spänna vaderna inför Mallorca. Men innan dess ska jag ta steget ut på vägarna. Jag har mer eller mindre tränat inomhus hela vintern. Den sista månaden har jag även testat på magsjuka och den årliga dödsförkylningen. Formen känns helt ok ändå. Jag är ju ändå bara en fet motionär. När som helst kan det dyka upp bilder från riktig utomhuscykling här. När som helst.

 

Vilket jävla härj!

Körde två timmar spinning med Nypan och Axel ikväll. De första 60 minuterna låg jag på 85-90% av maxpuls och de sista 45 körde vi Sufferfest revolver med 16 stycken 1-minuts maxintervaller. Sen ramlade jag av cykeln. Moar is moar! 

100 dagar till Mallorca!

Idag är det 100 dagar kvar till Mallorca 312. Det firade vi med 75 minuter spinning innan jobbet. Pepp!