Garmisch Partenkirchen.

Tills jag har smält intrycken från helgens vandringsresa så får ni nöja er med lite bilder. 

Humorfritt på Ekerö.

Idag var cyklingen precis så där humorfri som Jenny Strömstedt raljerade över härom dagen. Klockan ringde med irriterande signal 07:00. Jag släpade mig upp och höll mig för skratt när jag trängde på mig mina tighta kläder av spandextyp. (Egentligen en jävligt crisp Raphatröja.) Mötte Amir som passande nog hade klätt sig på samma sätt. Våra tighta blöjbyxor spände över våra ännu tightare bakar och min rödfnasiga vinnäsa pekade mot Ekerö där vi tänkte terrorisera lokalbefolkningen genom att cykla så där extremt störande i vägrenen. I spandex, med snabba dyra glasögon och cyklar med krokstyren och allt det där som man kan älta om och om i kvällstidningarna.

När jag åt min humorfria cyklistfrukost (smörgås) så visade termometern +10 grader. SMHI lovade att det skulle bli bättre framåt eftermiddan och att det ABSOLUT inte skulle regna. Under tiden vi satt på våra snabba cyklar av Tour de France-typ så tilltog blåsten och det blev kallare. Mina lungor var fulla av pollen och hälsenan började göra ont så fort jag tog i. När vi närmade oss Ekerö centrum öppnade sig himlen och regnet öste ner. Åh den humorn. Speciellt när tempen hade sjunkit till 6 grader och jag inte hade någon regnjacka eftersom SMHI hade lovat att jag skulle slippa det. Jag frös som en hund. Vid Ekerö tyckte jag att det fick räcka med humor så jag cyklade hem. Amir fortsatte ut till Stenhamra, han frös tydligen inte tillräckligt. Nu är det storstädning som gäller här hemma. Vi kör humorfritt hela vägen. 

På väg mot Humorfestivalen i Montreux.

Tack ändå för en uppfriskande runda Amir.

/Johan

Lycka till på Vätternrundan imorgon!

Imorgon kommer många kompisar köra Vätternrundan med olika mål och ambitioner. Mitt gamla gäng Continental Test Team siktar på under sju timmar. Jag tror faktiskt de fixar det i år, om de inte har vädret emot sig. Det ska bli spännande att se hur det går. Ett annat gäng som kommer bli kul att följa är Swedbank. De har tränat stenhårt hela vintern och är grymt laddade. Sen är det så klart en massa kompisar, kollegor och annat löst folk som kör. Lycka till allihop och kör så det ryker!

Bild från 2011 när vi körde på 7:12. Foto Natasja Jovic.

Ingen 60-milare för mig i helgen.

Jag hade ju tänkt att fira helgen med att köra Södertäljes härliga 60-milare. Men nu har mina ledsna hälsenor börjat krångla igen. Det kom efter Barkarbys 60-milare för en vecka sedan. Jag vilade hela veckan och körde runt Mälaren i lördags för att testa. Och nu har den blivit ännu sämre. Det är väl för himla synd om mig ändå. Vi hade i och för sig ett roligt och givande styrelsemöte med Randonneur Stockholm igår. Vi hade många bra idéer. Det ser ut att bli ett riktigt bra randonnée-år nästa år.

Aj aj min hälsena!

Mälaren runt i solsken.

Hela veckan har gått till att återhämta kroppen från förra helgens 60-milare. I lördags var jag en sån där radhuspappa som står och svettas i trädgården. Jag klippte gräs, grävde en grop, högg ner en ful nyponrosbuske, tvättade och oljade altanen och var ute och nattvandrade med några andra pappor. Allt för att få loss lite tid för cykling på söndagen. Jag frågade Amir om han var sugen på ett varv runt Mälaren, och det var han. För hans del var det en sista slipning till Vätternrundan och för mig ett sätt att stoppa den skenande fetman jag drabbats av. Rundan gick fint. Vi hade motvind till Strängnäs, där vi åt en glass, och medvind hem. Strålande sol bjöds det på också så vi blev både trötta och solbrända. När jag kom hem så hade jag exakt 10 minuter på mig att duscha och byta om innan vi skulle till Lindas föräldrar på middag. Det gäller att ha snabba fötter om man ska hinna med. 

Team Swedbank lägger in en stöt i Bålstabacken.

Barkarbys 60-milare.

Om ni vill läsa om helgens 60-milare så får ni klicka vidare till min blogg på Bicycling. Eller kolla på Tonis blogg där jag knyckte den här bilden från. 

I´m loving it!

Tokbonk på bröllopsdan.

Igår skulle jag egentligen ha kört Gran Fondo Stockholm. Jag hoppade över av flera anledningar. Dels för att jag tyckte banan såg trist ut med cykelvägar och villaområden. Sen har jag haft kraftiga problem med pollen de sista veckorna också. Sist men inte minst så firade vi bröllopsdag och skulle åka in till stan och äta så jag var tvungen att vara hemma i tid. Jag gav istället bort startplatsen till Amirs kompis Neda. Jag var förbi Friends arena i fredags och hämtade ut startbeviset och tröjan. Det var riktigt fett ordnat så det såg ut att kunna bli en cykelfest av rang. Synd bara att de inte fick till banan till i år. Men nästa år, då kan det bli riktigt bra.

Jag gav mig istället iväg på en egen runda. Jag sprätte iväg och körde mitt vanliga varv runt Mälaren. Vädret var helt fantastiskt men det blåste ganska mycket. Jag hade fin medvind till Strängnäs. Det var ju kul, men det betydde också att jag fick styv motvind på hemvägen från Enköping. Där någonstans började jag tappa trycket i benen också. Benen var helt paj och jag ville helst lägga mig i diket och dö som en påkörd grävling. I Bålsta var jag fullkomligt dränerad. Jag staplade in på Shell och svepte 1,5 liter vatten och satt som ett ufo vid ståborden tills en skata kräktes utanför. Då tog jag mig i kragen och cyklade hem.

Hemma var det uppdukat med skagenmackor och champagne. Det satt som en smäck i min trasiga kropp. Benen värkte av vätskebrist och hela kroppen var på väg att falla isär. Men räkorna och bubblet gjorde magi med mig så jag repade mig ganska snabbt. Sen åkte vi in till stan och firade vidare på restaurang och fest hos Lindas kompisar. Den där cykelturen hade jag glömt när vi satt på pendeln in till stan. Ett år som gift man. Om jag sköter mina kort rätt så kommer vi kunna fira i femtio år till, minst.

Härliga rapsfält. 

Tokbonkad bil.

My precious.

Champagneglass minsann.

Skärrad gubbe.

Slutet gott allting gott.

Barkarbys 40-milare.

Om ni vill läsa om helgens 40-milare så får ni kika in på min blogg på bicycling.se

På väg mot Gävle.

Vinonord +annat

Nu är man hemma i verkligheten igen. Träningen rasslar på som tidigare och i tisdags stod jag i rosébaren på Vinordic-mässan i Älvsjö för Munskänkarnas räkning. För mig som älskar vin var det riktigt mysigt. Jag hade gärna varit där lite längre och jag hade gärna varit utan bil. Nu fick jag nöja mig med att spotta. Men jag hann testa ca 20 viner varav en rosé som kostade 900 kr flaskan. Imorgon åker jag till Bryssel och eftersom jag flyger dit så behöver jag inte spotta ut någon Duvel heller. 

Välkommen hem!

Strålande sol och måttliga vindar. Dagen var som gjord för en sväng på cykeln. Precis när jag fått ett indirekt godkännande om att jag skulle få cykla en sväng så började det regna/hagla/snöa. Då tog Linda med sig Lisa till IKEA och jag hoppade upp på Monarken och rev av ett 3x20 på tröskel. Moanark har sin charm ändå. Man slipper en massa onödig utsikt från bergsvägar och man slipper stanna på torget i Petra och äta Pa amb oli och man slipper dundra nerför backar i 70 blås utan att ta i. Välkommen hem.  

Tänk på geten vid Cap Formentor...

Grattis till starten i Skandisloppet Henrik!

Som ni kanske kommer ihåg så lottade jag ut en en startplats till Skandisloppet innan jag åkte till Mallorca. Den platsen kneps av Henrik Grönberg från Enköping. Efter superveckan på Mallis så känns det ännu tristare att inte kunna köra loppet. Jag kände mig ganska stark och hade nog kunnat fräst runt den fina banan med ett brett leende. Nu kommer jag sitta på ett torg i Bryssel istället. Inte så krattigt det heller. 

Stort grattis Henrik och kör så det ryker!

/Johan

En dag på kloster.

Idag körde vi en klosterrunda. Vi fräste först ner till San Salvador och sprätte upp på toppen för att njuta av utsikten. På väg mot Randa åt vi lunch på ett torg i Felanitx. Som vanligt fanns det cykelställ vid fikaplatsen. Vi tyckte att det var varmt i San Salvador men i Randa var det ännu varmare. På väg hem började det kurra rätt bra i magen så vi stannade till på torget i Petra för en Pa amb oli och en cola till. Det där lilla torget är verkligen mulligt. Det får vara hur mycket turistfälla som helst. Jag gillar det. Sen var det bara hemåt som gällde. Vi körde de böljande vägarna tillbaka till Alcudia och sladdade in på hörnan för en kall öl. Den satt som en smäck, igen. Ikväll blir det grillat och antagligen ganska tidigt i säng. Solen och all tid på cykeln tar ut sin rätt till slut. Mors!

Man ser San Salvador i horisonten.

Upp mot toppen.

Ganska mäktig utsikt.

Dubbla cola por favor!

Nästa kloster.

Gubben blir stekt.

Två stekta gubbar.

Vi kör dit cykeln pekar.

Värsta fotografen.

Pa amb oli på torget i Petra.

Hemåt.

En välförtjänt öl på hörnan.

Dagens getcykling..

Vi hade väl tänkt att köra en lång runda genom några av klostrena på ön men efter frukosten så beslutade vi oss för att ta det lite piano istället. Brorsan stannade hemma så jag och Peter stack iväg mot Cap Formentor. Vi cyklade väl lite halvfint fram till Pollenca och genom hamnen där och sladdade in i Raphabutiken och kötpte en keps. Sen körde vi vidare mot fyren. Vägen skulle vara helt fantastik om den fick lite asfalt på sig. Men alla gropar och stök vägdes upp mot den fantastiska geten som mötte oss längst ut på udden. Hen stod som en kopia av precis en sån kopparstaty som jag hade tänkt att beställa hem. Jag får nog skriva mer om det här nån annan gång.. Mors!

Skriv ut innan tonern tar slut.

Resistance is futile.

Ta inte bilen till fyren. Dagens tips.

Fap fap fap....