Mullig söderrunda med bonk.

06:00 pep klockan och jag gick upp för att olja kedjan och hälla i mig lite frukost och trä på mig 50 lager funktionskläder. Det fick bli lite extra kaffe för att få igång kroppen efter fredagens vinfrossa. Vi var hos morsan som bjöd på två flaskor Pomerol, Chateau la croix st. George och Chateau la croix de Gay. Båda från 2005. De borde nog ha fått stå till sig 10 år till för att få fram den sista snärten.

07:00 rullade jag iväg mot Hammarby Sjöstad där jag skulle möta Viktor (Vic) och Tillman, som också bloggade om rundan. Det var soligt och runt 7 minusgrader. Stockholm bjöd på fantastiska vyer när jag susade genom Gamla Stan och genom Slussen. Strålande sol och helt knäpptyst utmed kajen. Jag hade lätt medvind så jag kände mig starkare än vad jag egentligen är.

Snöfria vägar. Snart kan man slänga dubbdäcken.

08:00 stack vår lilla trio iväg från Sjöstan och ut mot Nacka och Tyresö. Tille höll bra tempo till första skyltspurten där jag högg som en cobra och Viktor fick se sig slagen. Det var fortfarande lite trafik ute så vi cyklade på bilvägen. Cykelbanorna var pinsamt dåligt skötta så de undvek vi så mycket vi kunde.

Tille har växlat för sista gången.


Jag hjälpte till så gott jag kunde..

Vägarna vid Årsta Havsbad var fantastiska. Snön gnistrade och asfalten var torr och fin. Nu började magen kurra och jag började se fram mot fikan i Rosenhill. På nåt sätt lyckades Tille bryta av sitt växelreglage för bakväxeln. Så från det fick han nöja sig med två växlar. Efter några mil på magiska vägar torskade jag skyltspurten på Rosenhillskylten till Viktor. Jag ville lite för mycket så min pedal klickade ur. Det som skulle bli min cykelkarriärs största seger...

Posering vid Årsta havsbad.

Efter en köttbullemacka, Coca Cola och kaffe stack vi vidare i motvinden. Efter nån mil mötte vi ett stor klunga cyklister som leddes av Kaj Superape. Det såg ut att gå undan ordentligt i medvinden. Vi stretade vidare mot Södertälje och Bornsjön. Rundan förbi Bornsjön var riktigt läcker. Backig och kurvig. Den här sträckan skulle vara kul med räsercykel och pigga ben.

De sista milen in mot stan rullade på fint och solen gick i moln. Vic skulle guida oss till färjan i Slagsta så jag och Tille kunde ta vägen över Ekerö hem. Trots att han var tvärsäker på vägen så lyckades han ändå leda oss åt fel håll. Han skulle nog behövt min karta ändå. Så vi fick köra vägen förbi Kungens Kurva istället. I Hornstull tackade Viktor för sig och cyklade hemåt.


När jag vinkade hejdå till Tille efter Västerbron tog helt plötsligt benen slut. Hela kroppen strejkade och ville bara lägga av. Nu hade jag 2 mil motvind kvar. Som lite extra lök på laxen började det snöa också. Tranebergsbron kändes som Puig Major.

Efter 16 mil och 7 timmar staplade jag in i värmen. Helt slut. Efter en snabb recovery-drink bäddade jag ner mig i sängen. Jag måste börja dricka mer på vinterrundorna. Det var antagligen vätskebrist som gjorde att jag kroknade. Konstigt nog blev jag glad att jag bonkade. Det är bra för psyket att göra det lite då och då.

Tack för en strålande runda!

(De snygga bilderna har Viktor tagit)

/Johan

9 kommentarer:

Patrik Skolling Möller sa...

Lät som en kalasrunda.
Trist med reglaget för Tilles del.
Det är bra att du bonkar ibland. Även gud bonkar, det är bra för ass andra vanliga. :)

-Skogling

Johan Mölleborn sa...

Jag är inte bara bäst i världen, jag är gud också.
Rundan var prima, du får hänga med nästa gång. Det finns en massa små backar som du kan rycka i. :)
/J

Tille sa...

Jaha, vad ska jag skriva på min blogg då? Äh, det får bli ett par bilder och en länk hit tror jag.

Festligt det där med reglaget. Tänkte cykla ut till Tyresö imorgon och lämna in cykeln för lite justering och service. Jag är tyvärr ca 200 mil försenad till deras rekommenderade serviceintervall. Jag tror att det kommer bli en skrattfest när jag presenterar mina små anmärkningar på cykeln.

Återkommer med rapport om det istället.

/tille

Nypan sa...

Egentligen vill jag inte läsa om mulliga rundor som jag själv inte haft möjlighet att vara med på. Men dom vägarna vill jag nog också pröva på NÄR JAG HAR TID!
Själv bonkade jag nästan på hemväg från jobbet i fredags. Kan bero på att jag inte hade käkat nån lunch innan :-o
/N

Anonym sa...

Hallå där Johan (mailade dig för ett tag sen ang racer/cross köp om du kommer ihåg). Jag blir imponerad (och inspirerad) varje gång jag läser om era turer på 15 mil som ni drar lite hastigt och lustigt som om det inte vore nåt särskillt alls med det. Jag undrar vad ni snittar på för hastighet på hojarna, antar att det är uppåt 30, fast det kanske inte är så anmärkningsvärt på en lite mer rejsig cykel? Ni kommer långt ändå på hyggliga tider tycker jag.

En gång försökte jag hänga på en snubbe på racer som körde om mig med min MTB, jag tog i så brallorna höll på o spricka men kom inte långt i det racet. Det kanske iofs mest var mina "All mountain" däck som knäckte mig.

Mitt crossbygge har för övrigt börjat lite smått, beställde ramen förra veckan från tyskland. Jag lär väl posta lite bilder sen på Happy när den är färdigbyggd.

/Peter

Johan Mölleborn sa...

Hej Peter.
Kul att du gillar bloggen. Kul också att du beställt hojen.

Nu på vintern när vi kör med Dubbdäck snittar vi runt 25. På sommaren beror det mer på distansen. De längre rundorna har vi ett rullsnitt på ca 30.
På kortlopp (10-15 mil) snittar man strax under 40 i motionsklassen där jag cyklar. Då går det undan.
Det rullar liiite lättare med räserdäck än AM-däck. :)
/Johan

Johan Andersson sa...

Såg ju helt galet skönt ut det där.
Den södra sidan är den bättre sidan. Körde en runda idag på snustorra vägar. Nu jäklar är det snart juni...

Tobbe Arnesson sa...

Härligt!

Det är bra att bonka ibland, gör det lättare att inte gå i väggen när man verkligen inte vill - om man lär sig läsa varningssignalerna. Om man inte passerar gränsen kan man omöjligt veta var den är...

Anonym sa...

Du hjälpte i alla fall till mer än jag gjorde när du fick punka i -10 grader. Då stack man som en avlöning ;-)