Härliga Roslagen.

I lördags var jag bjuden på middag hos Jonas i Åkersberga. För att klämma in några extra mil på vägen bestämde jag mig för att ta vägen förbi Rimbo och upp mot Norrtälje.

Tempen stod på fantastiska -12 grader så det fick bli att klä sig för krig. Dubbla strumpor, skoöverdrag, ull-långkalsonger, dubbla underställströjor, tjock tröja, Gore-texjacka, rånarluva, mössa och tejpad hjälm. Det toppades med en ryggsäck med kläder och en flaska vin, The King cabernet sauvignon (nr 6312).

När jag cyklat förbi Stäket och svängt in mot Upplands Väsby skingrades molnen och solen strålade fram. Kylan och snön gjorde att det gnistrade magiskt. Solen och det faktum att jag hade ca 12 mil framför mig, gjorde mig på lika strålande humör. Målet i Åkersberga med öl, vin, bastu och mat fick mig nästan att börja hoppa av glädje.

Gladast i världen snirklade jag mig genom Upplands Väsby och stolpade in på en kiosk för att köpa dricka. Killen i kassan tittade lite konstigt på mig och sa skämtsamt att det var 18 grader varmt ute. Med det jätteroliga skämtet i huvudet rullade jag vidare med min drickaflaska innanför jackan så den inte skulle frysa.

Nånstans missade jag en avfart och helt plötsligt var jag i närheten av Arlanda. Efter en snabb koll på kartan så styrde jag mot Almunge och Gottröra. Sen upp på 77:an mot Rimbo där jag stannade för lunch. Av alla pizzorna på Rimbo-träffen valde jag, klart inspirerad av vinaren i ryggsäcken, en Elvis special. Den kommer jag inte köpa igen. En halvtimme och en halv pizza senare hoppade jag upp på hojen igen och styrde Meridan mot Norrtälje.

De fantastiska Roslagsvägarna slingrade sig genom bondgårdar, ängar och en och annan runsten. Dubbdäcken knastrade sövande mil efter mil samtidigt som jag trallade på Hej mitt vinterland och Gamla Nordsjön. Vägarna vid Karby och Kårsta måste upplevas. Framför allt med finhojen och 23 mm däck.

6 timmar och 13 mil senare plingar jag på hos Jonas. Viktor och Oskar hade just kommit dit. Efter en snabb rundtur i huset hoppade jag och Viktor in i Bastun med varsin iskall Estrella. Sen bjöd Jonas på den godaste chilin jag ätit. Den hade kokat i 5 timmar. Till det drack vi Infinitus cabernet sauvignon tempranillo. Innan vi slocknade i soffan kollade vi på en av de bästa cykelfilmerna jag sett, Detour de France.

På söndan hällde jag i mig en fyrdubbel espresso och cyklade hemåt. Frukost tänkte jag äta hemma eller på cykeln. På hemvägen passade jag på att återuppleva Karbo och Kårsta. Det var lika fint på söndan också trots att det blåste och snöade. 3 timmar och 7,5 mil senare var jag hemma, hungrig som fan.

Imorse cyklade jag min hundrade mil för året.

Tack Jonas för en strålande middag och tack Roslagen för vägarna. Vi ses igen.
/Johan

14 kommentarer:

Velonavia sa...

Härligt och inspirerande! Hade själv haft svårt att inte smaka på vinet under turen. Eller blev det ngn Jäger?

Johan Andersson sa...

Det där med landsvägscykling på vintern kanske är något man ska testa ändå....

Såg verkligen helmysigt ut fast -12 kan vara i det kallaste laget för mina fötter.

Anonym sa...

Fick DU inga kompisar med dig på cykelturen? Vilka taskmörtar!

Vägarna runt Kårsta och Karby är helmulliga, men jag föredrar dem på sommaren.

Du är tokig Johan!

Anonym sa...

Jävligt konstigt, dels tänker jag SICKEN GALNING! Och sen infinner sig tanken, vad fan, jag ville ju vara med! ;)

Själv har man kanske 1 cykelmil i år.

Gött kämpat!

Niklas Källström sa...

Ja här ute på landet har vi fina småvägar och en fantastisk natur utanför husknuten Johan :)

//Niklas

Anonym sa...

Du får komma förbi på någon av Vck's träningar fina vägar där uppe.

Mvh
R_R

Ingemar O sa...

chili dagen innan
fyrdubbel espresso
ingen kompislapp

tur att du cyklade själv ;)

Johan Mölleborn sa...

Det kommer garanterat bli fler rundor på de vägarna.
Ingen Jäger med den här rundan.
Jag ska nog passa på att bygga en kompislapp idag, är hemma med lillkillen. Annars får man väl spö på nästa runda. :)

Tack för alla kommentarer.
/J

Nypan sa...

Man kan nog säga att lördan verkar ha varit ditt egentliga Oetzi den här säsongen. Massa minusgrader och helt ensam liksom. Ibland är det skönt att vara ensam på cykeln, även om jag periodvis ruttnar på det sällskapet. Det låter som om vägarna för vårens morgonturer är rekade :-)
/N

Gunnar Ohlanders sa...

Härlig läsning.
- Ja -12 är jäkligt kallt att köra långturer i.
Var ute själv idag på en 17-milare i -1 grad och frös som fan om fötterna bitvis.

Anonym sa...

Ja vägarna ovanför Vallentuna, både österut och norrut, är riktig riktigt fina. Lite bilar, många bondgårdar och en del cyklister (VCK:are bla).

Danne sa...

Härlig läsning. Inspiration som vanligt, Du är min Baloo!
/Danne

Anonym sa...

-12 grader? I 12 mil? Helvete, inte ens Toni gör sånt...

Skön tur hursomhelst, kul att läsa.

Johan Mölleborn sa...

Det blev varmare framåt lunch. Till slut var det bara några minusgrader. Solen värmde fint också. Toni hade cyklat i kortbyxor. :)
/J