Jaha, så var midsommar över också. Det blev en riktig brakfest ute på Ekerö. Jag slocknade ganska tidigt medan de andra höll på till 07.
Men innan jag skjöt ut mig så hojade jag min 700:e mil för året. Hela våren och sommaren har gått som på räls. Benen känns starkare och starkare och huvet verkar vänja sig vid de längre distanserna. Det vore mulligt med 1000 mil innan PBP.
I våras kändes PBP som ett tokigt mål, men nu efter en lyckad 60-mila så känns det väldigt spännande. Jag har surrat med långcyklargrabbarna, Ari, Magnus och Jan om att försöka pressa tiden till under 60 timmar. I slutet på augusti får vi se om det var tokiga fantasier eller om det faktiskt var genomförbart.
Om två veckor åker jag till norge för att pressa ur mig lite extra mjölksyra. Då står jag vid startsnöret på Jotunheimen runt. 43 mil och 4600 höjdmeter. Det lär kännas.
Nu ska jag lägga mig på soffan och sova bort nubbarna, rosévinet och ölen.
/J
4 kommentarer:
G'damned! 700 mil vid den här tidpunkten får man allt säga är nåt att vara grymt nöjd med. Min mätare står på 450 mil.
60 timmar alltså? Yikes! Jag siktar på "överleva" :-)
Kör hårt!
Idoter!! Det kan inte vara nyttigt att cykla såå mycket. Man måste ju hinna fika med! ;o)
Och halva säsongen är kvar! Fast vi har ju snackat om det förresten, det finns ju bara olika säsonger. Hursomhelst så är du grym, stark, snabb och så där läcker som bara vi grabbar i västerort kan vara :-o
Tycker nog att vi söderkillar kan vara lite halvläckra vi med. Byt bild på din lill bild nu Nypan! Vi vill se det italienska vilddjuret!!
Skicka en kommentar